I dag er det nøyaktig to år siden Caro forlot denne verden... Det føles så fryktelig lenge siden jeg sist så ham, kunne klappe ham, kose med ham og kjenne lukta av den go'e pelsen hans... Samtidig som jeg husker hvert eneste minutt, hver eneste sekund den dagen i utrolig klar detalj... Den vil for alltid vil stå risset inn i minnet mitt som den tyngste dagen i hele mitt liv...Savner deg så veldig, gutten min...
R.I.P, kjære Caro"How do you pick up the threads of an old life? How do you go on, when in your heart you begin to understand there is no going back. There are some things that time can not mend. Some hurts that go too deep...that have taken hold.”
------------------------------------------------
Her er minneordene jeg engang skrev til han....
------------------------------------------------
Men i dag har jeg ikke lyst til å bare være trist- jeg vil heller minnes han som den flotte hunden han var, den motoren han var ute i felten, sterk og arbeidsivrig, på tur i fjellet og som treningskamerat, temperamentsfull og samtidig så snill og GO'!
Som for mange andre betyr musikk også mye for meg- og jeg velger meg derfor denne låten...sånn vil jeg huske ham!!:) Sånn var han, jo!
3 comments:
Fy vad jobbigt det är när ens vän gått över till andra sidan... Men som du sa, man ska minnas de fina stunderna, sånt blir man glad av :)
KRAM!
Man får spara fina minnen längst in i hjärtat så har man alltid en liten del av dem man förlorat kvar hos sig.
Klappa varg var ju helt otroligt, jag vill absolut göra det igen.
Vilken känsla!!! De är ju så pass tama att man kan klappa dem men ändå vilda. Det känns att det är ett vilt! Så spännande. Och lika hunden.
KRAM
Mm, jag fick ta bort en tidigare hund.. man glömmer aldrig men lättare blir det iaf.
Har ingen film funktion på canonkameran heller, brukar inte vara det på systemkameror om jag inte minns alldeles galet?
Kör med den vanliga digitalkameran, en liten kompakt som har videofunktion :)
Ha en bra helg!
KRAM
Post a Comment